28 februari
Imorgon är det dags, är lite nervös. Vi ska till läkaren och prata om vändningsförsök. Jag är 99% säker på att det kommer att behövas ett vändningsförsök för jag tror lillskiten sitter upp fortfarande. Känns som det iaf. Nåväl, jag tror att läkaren kommer lyckas stilla våran oro och så kommer det bli vändningsförsök någon dag senare i veckan antar jag. Det betyder alltså att det finns en liten liten möjlighet att våran älskling kikar ut nu i veckan! Helt sjukt. Men det är minimal risk att det händer.
Jon har dragit till Happis. Han ska och hälsa på sin bror.. måste kännas kul och pirrigt för honom när han inte träffat sin bror på så länge! Han ska svänga in på Ikea en sväng också och köpa några hyllor till badrummet. Vi ska ju inte ha något riktigt skötbord utan vi ska bara ha en skötbädd ovanpå tvättmaskinen så ska vi ha hyllor ovanför med blöjor och tvättlappar och allt annat "skötgrejs". Det ska nog funka hur bra som helst utan riktigt skötbord. Man får helt enkelt hoppas att ungen inte skiter i samband med att tvättmaskinen centrifugerar för då kan det bli lite skakigt haha ;) skämt åsido.. det blir nog prima!
Drömde igår natt att jag skulle göra kejsarsnitt. Det var lite läskigt men ändå inte så farligt. Var inte så rädd. Mest bara taggad och glad att få ut våran sötnos. Han dock aldrig göra snittet. Dom han bara sätta bedövningen sen vakna jag. Haha lite skumt eftersom att dom inte satte bedövningen i ryggen som dom gör i verkligheten utan läkaren gav mig små sprutor i jaa.. de privata regionerna så att säga. Helknäppt. Det kändes typ likadant som att få bedövning hos tandläkaren. Spände en massa. Sen fick jag sockerdricka i fötterna när bedövningen började verka, men sen tog drömmen slut. Synd, hade velat uppleva snittet i drömmen.
Är typ helt förberedd på att jag kommer få snitta. Det är verkligen ingenting jag vill göra. Har ju sett fram emot en "normal" förlossning. Men jag har ställt in mig på att det kommer bli snitt, för då blir jag inte besviken. Då blir jag bara positivt överraskad om det skulle bli vaginal förlossning. Sen så är det ju viktigt att vänja sig vid tanken på snitt eftersom att det ändå är relativt stor risk att det faktiskt kommer att bli så. Inge kul om det kommer som en chock och så får man panik. Jag känner mig ändå rätt lugn när det gäller snitt. Är bara rädd för att bedövningen inte ska verka som den ska och att jag ska känna när dom skär och sen är jag rädd att jag ska ha super ont jättelänge efteråt och självklart är jag rädd att jag ska få ett jättefult ärr och att huden liksom ska hänga över. Men andra komplikationer är jag inte mer rädd för än vid en vaginal förlossning. Det görs så mycket snitt nu för tiden och det går ju hur bra som helst. Risker finns ju hur man än föder så det försöker jag att inte tänka så mycket på.
Detta blev ett långt inlägg, nu ska jag ge mig!
Jon och magen <3
Jon har dragit till Happis. Han ska och hälsa på sin bror.. måste kännas kul och pirrigt för honom när han inte träffat sin bror på så länge! Han ska svänga in på Ikea en sväng också och köpa några hyllor till badrummet. Vi ska ju inte ha något riktigt skötbord utan vi ska bara ha en skötbädd ovanpå tvättmaskinen så ska vi ha hyllor ovanför med blöjor och tvättlappar och allt annat "skötgrejs". Det ska nog funka hur bra som helst utan riktigt skötbord. Man får helt enkelt hoppas att ungen inte skiter i samband med att tvättmaskinen centrifugerar för då kan det bli lite skakigt haha ;) skämt åsido.. det blir nog prima!
Drömde igår natt att jag skulle göra kejsarsnitt. Det var lite läskigt men ändå inte så farligt. Var inte så rädd. Mest bara taggad och glad att få ut våran sötnos. Han dock aldrig göra snittet. Dom han bara sätta bedövningen sen vakna jag. Haha lite skumt eftersom att dom inte satte bedövningen i ryggen som dom gör i verkligheten utan läkaren gav mig små sprutor i jaa.. de privata regionerna så att säga. Helknäppt. Det kändes typ likadant som att få bedövning hos tandläkaren. Spände en massa. Sen fick jag sockerdricka i fötterna när bedövningen började verka, men sen tog drömmen slut. Synd, hade velat uppleva snittet i drömmen.
Är typ helt förberedd på att jag kommer få snitta. Det är verkligen ingenting jag vill göra. Har ju sett fram emot en "normal" förlossning. Men jag har ställt in mig på att det kommer bli snitt, för då blir jag inte besviken. Då blir jag bara positivt överraskad om det skulle bli vaginal förlossning. Sen så är det ju viktigt att vänja sig vid tanken på snitt eftersom att det ändå är relativt stor risk att det faktiskt kommer att bli så. Inge kul om det kommer som en chock och så får man panik. Jag känner mig ändå rätt lugn när det gäller snitt. Är bara rädd för att bedövningen inte ska verka som den ska och att jag ska känna när dom skär och sen är jag rädd att jag ska ha super ont jättelänge efteråt och självklart är jag rädd att jag ska få ett jättefult ärr och att huden liksom ska hänga över. Men andra komplikationer är jag inte mer rädd för än vid en vaginal förlossning. Det görs så mycket snitt nu för tiden och det går ju hur bra som helst. Risker finns ju hur man än föder så det försöker jag att inte tänka så mycket på.
Detta blev ett långt inlägg, nu ska jag ge mig!
Jon och magen <3
Kommentarer
Trackback
